Kladdigprinsesstårta

Är hemma i regninga Malå ikväll, hemma hos Johan möjligen. Efter jag gosat klart i min underbara säng, ätit hamburgare med rostad lök, lärt mig göra eld i pannan, duschat i varmt vatten så att shampot skummar, borstat tänderna för 3dje gången idag  & lyssnat tills jag inte orkar med mer Melissa Horn. Har legat vaken till åskan & regnet inatt, petat på Johan & ätit mackor med gravad lax. regnet dånade & åskan lyste(nästan) upp hela husvagnen. Det var ändå rätt mysigt. Imorgon åker jag igen. jag har saknat att stänga in mig på mitt rum med spotify & mitt vrickade huvud bara jag och bara få vara ensam. Jag tror faktiskt inte det är tänkt att vi människor ska gå i flock, att vi är flockdjur överhuvudtaget. Vi gömmer oss bara ihopp om att aldrig bli sårad, ihopp om att någon annan kommer täcka vår rygg. För att vi är fega, förutom några få som vågar bygga upp en egen ryggrad. En som håller och dämpar fallet. En som kan resa sig efter en kniv i ryggen, för hur många man än har runt om sig kommer man ju inte komma undan. Det är skönt med människor runt om sig, att gömma sig bakom. Men jag sitta inne på mitt rum ibland, bara Jag, utan någon att gömma mig bakom. Kanske är jag helt störd, eller så är alla andra. Det beror bara på om man tittar från höger eller från vänster. Nu ska jag lämna tillbak Ninas laddare som hon glömt lite här och var, duscha länge och väl i elden jag gjorde själv. Tack och godnatt.